Mamma nu var det väldigt länge sedan jag var här inne och skrev, men har helt enkelt inte orkat tyvärr.
Är så mycket som händer hela tiden och luften bara gick ur mig.
Om 6 dagar är det ett år sedan du gick bort lilla mamma och saknaden blir bara värre och värre. Jag kämpar varje dag med detta, skulle så gärna bara vilja ha en kram av dig och tala om hur mycket jag älskar dig lilla mamsen.
Samuel har opererat bort sina mandlar nu så nu mår han mycket bättre, men usch vad jobbigt det blev efter Op, han blev lagd på CIVA efteråt pga att han inte andades riktigt och hans värden inte var bra och sen när vi kom hem efter några dagar så började han störtblödda ur halsen så det var bara att ringa 112 och åka upp. Men det slutade bra iallafall och nu mår han bra när det gäller det.
Han saknar dig mamma så mycket, han sover med findus varje natt och pratar mycket om dig. Han älskade dig så mycket du var hans älskade mommo.
Jag har börjat jobba natt nu mamma så jag kan vara hemma när Samuel kommer från skolan och jag måste säga att jag stortrivs på det jobbet. Även om det känns som jag har bomull i huvudet jämt 
Pappa saknar dig med mycket mamma, men just nu måste jag vara ärlig och säga att jag är lite trött på han. Med allt vad det nu gäller, han tar så mycket energi och jag får vara mamma åt han. Jag älskar han över allt annat men jag har så svårt att lita på han efter alla dessa gånger han varit ute nu…Jag hoppas verkligen att du har fått lugn och ro nu mamma för det är du värd om någon, och hälsa lilla mormor och farfar.
Skriver snart igen mamsen.
Älskar dig saknar dig alltid
Kramisar och pussar din dotter
Hej! Jag hittade din sida av en slump och blev så tagen av allt du skrivit. Jag känner igen mig i allt du skriver… Jag är 29 år och min mamma dog i cancer för snart 10 månader sen… Allt gick så snabbt, hon dog 7 veckor efter vi fick veta att hon var sjuk, ingen visste, chockad och ledsna stod vi kvar och sorgen går inte att beskriva….. Jag borde göra som du och börja skriva ner alla mina tankar… En fin sida har du. / Emma
saknaden..
det värsta vi människor kan vara med om är när våra föräldrar dör…min mamma somnade för två år sedan det hemskaste
jag varit med om ….jag gick sönder i bitar och det gjorde så
ont så det finns inga ord för den känslan ….varför ska vi små människor behöva lida så är en fråga jag ofta ställer men får inget svar, kanske vi får det när vi själva en dag är där
och åter får träffa våra nära och kära
min lilla mamma som var mitt enda stöd här i livet somnade
in efter en svår sjukdom och vet att det var en befrielse för
henne hon var så sjuk och led jättemycket
efter hennes insomnande kom hon och besökte mig och jag
vet nu att hon finns därute i en annan dimension som vi
inte kan se nu….dom har det gott där det är jag helt säker på
kramar till dig
Hej på dig, såg att du varit inne på min sida , så jag tittar tillbaka, som du säkert har läst , så förlorade jag min älskade mamma den 21/8 08, förstår hur du känner dig, vet ibland inte vad jag ska ta mig till, saknar min älskade lilla mamma sååå mycket, förstår inte att hon inte finns längre.
Detta år har varit jobbig, första julen, hennes födelsedag, min mamma och hennes mans 30 års dag tillsammans fick hon inte vara med om, alla barn och barnbarns födelsedagar, det känns så tungt.
Om du vill skriva till mig så skulle jag bli så glad:O)
*kram*
Lena
Hej.
För knappt fem veckor sedan gick min mamma hastigt bort. Hon gick och lade sig på kvällen, och vaknade aldrig riktigt på morgonen. Hon var helt frisk.
Mina föräldrar levde tillsammans i 35 år. Pappa är också sjuk, och att ta hand om honom på sättet mamma brukade göra vid hans anfall är obeskrivligt svårt.
Skriver bara för att jag kände igen mig i dig. Jag är 19 år.