Är så ledsen just nu så det finns inga ord på detta…

Mamma har liggat i minneslunden nu i ca 2 månader och jag har varit där uppe och satt blommor men har även köpt en liten ängel mm som jag lagt där uppe.
Och var och varannan gång jag kommer upp ditt så är det någon som har tagit sakerna.
Fattar inte hur någon kan gå och sno saker på en kyrkogård, man kan ju inte ha någon som helst respekt för nåt når man gör på det sättet…
Pappa var inne och pratade med dom på kyrkogårdförvaltningen i går och dom hade fått en massa klagomål om detta så nu skulle dom ha mera uppsikt över detta..

Men jag fattar inte vad det är för människor som gör på detta sättet, som tar saker som man lägger där och som förstör på en kyrkogård… Måste vara verkligt sjuka människor.

Känner ingen ro där längre, vill så gärna gå ditt med blommor och så till mamma men blir bara upprörd och ledsen när jag kommer ditt och ser att sakerna är borta eller att dom förstört nått…..

Älskar dig mamma över allt annat.

ÄLSKAR DIG SAKNAR DIG ALLTID

Pussar din dotter
 

Nu var det länge sedan jag var här inne och skrev mamma…
Men orken och lusten har inte funnits över huvudtaget för nåt det senaste.
Vet inte längre vad jag har mig själv eller vad jag vill och inte vill.
Har varit så mycket på den sista tiden med allt som bara ploppar upp och med lille Samuel och saknaden efter dig. Och även att ta hand om pappa för han saknar dig så mycket mamma så ibland vet jag inte hur han ska klara sig igenom detta,Men försöker på det bästa sätt man kan göra att ta hand om honom.
Men gör så ont i bland att se han för man ser verkligen hur ledsen han är men även väldigt bitter i mellan åt.
Men det kanske blir bättre snart vad vet jag……..

Önskar så att jag fick träffa dig mamma finns så mycket jag skulle vilja prata med dig om och bara krama dig. När det är nåt som händer så lyfter jag luren och ska ringa dig varje gång men så kommer jag på att det går ju inte.
Saknaden efter dig mamma är grym och du fattas mig så mycket…..

Denna midsommar var jobbig utan dig är så glad att den är över nu om jag ska vara ärlig.
Mina tankar finns hos dig hela tiden min lilla mamma och jag längtar så tills den dagen vi får träffas igen.

Massa massa kramar din dotter som älskar dig överallt annat
 

Nu är det 1 månad sedan du lämnade oss och denna jorden….
SAKNADEN OCH LÄNGTAN EFTER DIG MAMMA BLIR BARA VÄRRE OCH VÄRRE…

I allt jag gör och varje dag, timme och minut så finns du med mig och jag önksar så att du var här med oss mamma…
Så fort jag gör nåt så tänker jag detta skulle mamma tyckt om eller detta hade hon viljat vara med om…

Fattar inte att det redan gått en månad sendan du somnade in.. Vad har alla dagar tagit vägen och vad har jag gjort dessa dagar.. Allt bara flyter ihop för mig…
På Tisdag ska du läggas i Minneslunden mamma det kommer bli en svår dag med för vi får ju inte vara där då när dom lägger dig där…
Men samtidigt så ska det bli skönt att ha någonstanns att gå och tända ett ljus och lägga en blomma eller bara sitta där en stund…
För det är svårt just nu när man inte har det..
Men du finns alltid med mig mamma i mitt hjärta och i alla minnen..
Du var den bästa mamma man kan ha och jag är stolt över att vara din dotter…
ÄLSKAR SAKNAR DIG alltid..

Puss puss puss kram

Saknaden till dig mamma blir bara större och större..
Saknar dig så mycket, det spelar ingen roll vad jag gör eller vad jag är någonstanns. Du är med mig hela tiden.
saknar alla samtal vi hade du och jag och det var så lätt att prata med dig.
Tycker allt detta är så orättvist, du hade inte levt färdigt ditt liv mamma det fanns så mycket du ville göra….

Hade verkligen viljat att du var här med mig nu och fanns här med S… Han har det så jobbigt just nu. Och du förstod dig alltid på han mamma som vi andra inte gjorde. Allt detta som nu kommit fram på sjukhuset om S och diagnosen han fått knäcker mig. Men jag är glad att vi fått reda på detta nu och inte om några år.. Men ändå är det en stor sorg att få reda på det.. 
Saknaden till dig mamma går inte att beskriva i ord.. Kan bara säga att det gör så ont så det känns som man ska gå sönder… Vet inte vad man ska ta vägen.

Jag hoppas så mycket mamma att du fått den ro du behövde och att du kanske träffat alla dom som gått bort innan… Så du har dom där uppe och att ni har det bra tillsammans….
Vet inte hur man ska klara detta längre, för detta gör för ont…. VILL BARA HA DIG HÄR OCH KRAMA DIG OCH TALA OM HUR MYCKET JAG ÄLSKAR DIG.

Mamma snälla kom tillbaka behöver dig här!!!!

Har inga ord längre mamma….
Sakanden är så svår….

ÄLSKAR DIG MAMMA!!

PUSS PUSS

Saknar dig mamma så mycket……

Idag är det 3 veckor sedan du somnade in och lämnade oss…
Hoppas att du fått den ro du behöver mamma…
ÄLSKAR DIG!!!!!!!

Fan vad det gör ont just nu, behöver dig här hos mig!!!

Ska försöka lägga mig och sova snart men vet redan nu att det kommer att bli jobbigt för mina tankar finns hos dig mamma…. Saknaden blir bara värre och värre för varje dag och jag vill ha dig tillbaka här hos mig nu…
Behöver dig mamma här hos mig, det är så mycket jag vill ha sagt, tyckte att vi pratade om det mesta dom sista veckorna men det finns ändå så mycket osagt som jag vill säga…Men måste ändå säga att min dag idag har varit rätt okej, var med pappa och simmade och vi åt lunch på stan och sen shoppade vi lite och hämtade ut färgen till S rum… Så det kommer att bli så fint i hans rum, kan bara hoppas att man orkar måla snart med.
Sen var jag,D och S iväg och handlade lite, fikade och jag köpte en ny mobil eftersom min inte funkar som den ska….
Men vad jag än gör så är du med hela tiden mamma, så fort jag ser eller hör nåt som jag relaterar till dig så bryter jag ihop…
Pappa sa idag när vi var i stan att jag blir mer och mer lik dig iallt jag gör och säger… Och det känner jag själv, och det tröstar mig lite för det känns som jag fick allt det bra från dig… Känns även som jag fått din styrka mamma…..
Är så glad att just du var min mamma och att jag fick ha dig hos mig den tiden som jag fick… Du var underbar mamma och jag kommer alltid ha dig som min förebild här i livet…

Nu säger jag godnatt mamma, för snart ser jag inte vad jag skriver längre för tårarna bara väller fram….

Denna dagen har varit så jobbig, har suttit med alla papper och sånt som gäller mamma… Har även gjort bo-uppteckningen nu och det kändes så jobbigt att sitta med allt detta för det blir bara svårareoch svårare för varje dag som går.. Längtan till mamma blir bara värre och värre…

Men nu är det gjort iallafall allt detta med alla papper som ska in mm…
Så nu kan man kanske börja tänka lite på sig själv och försöka fatta detta att mamma verkligen är borta. För ibland så känns det som jag inte fattat detta och ibland så slår det bara hårt imot mig…..

Fick en kommentar av en kvinna, som skriver att hon inte tror att tiden läker alla sår, och jag håller faktiskt med henne om detta för det tror inte jag heller…Inte detta med mamma iallafall. Känner mig inte hel längre, känns som mamma tog med sig en stor del av mig när hon försvann. Känner ingen glädje eller mening med nåt längre.. Gör det mesta för att det ska göras.

Är så orolig för min lille pappa med för han är helt under isen känns det som. Men inte konstigt, mamma och pappa hade levt ihop i ca 33 år.. Så det måste vara en enorm tomhet han känner…

Det som jag känner är lite konstigt är att jag känner mig så ENSAM just nu, har hur många som helst som stöttar mig och ringer mm men har aldrig kännt mig mer ENSAM än vad jag gör nu ändå…

Mamma jag älskar dig och saknar dig mest av allt….ALLTID

DU FATTAS MIG.

Pussar och kramar till månen och tillbaka

Mamma mina tankar finns hos dig hela tiden, fattar inte detta eller så vill jag inte fatta… Att jag aldrig kommer få träffa dig mera. Har bara lust att gå ut och skrika,gapa och slåss just nu har så mycket olika känslor i kroppen just nu så det känns som det ska svämma över..

Är så besviken och ledsen på vår släkt just nu så det finns inga ord i hela världen vad jag tycker om dom… Fattar inte ens varför dom kom på begravningen men men sådana är dom väl. Tycker att dom kunde ställt upp mera när du var sjuk mamma, fattar inte detta… Så mycket som du ställde upp på dom och deras barn när dom hade det jobbigt..
Är så ledsen för din skull mamma att detblev på detta sättet..
Hade lust att säga både det ena och det andra till dom på begravningen men ville inte göra det för jag ville att det skulle vara lugn och fint närvi tog avsked av dig sista gången.
Men inte så mycket som ett samtal eller ett kort eller nåt har man fått av dom, dom kunde inte ens säga att dom fanns där för oss..
Men jag ska försöka lägga detta bakom mig nu mamma, men var tvungen att skriva av mig om detta innan det förtär mig.  Men släkten är värst sägs det ju och det är jag den första att skriva under…

Pappa kom ner en stund förut och vi fikade på gården en stund och pratade om dig mamma, det gör mig så himla ont att se pappa på detta sättet han saknar dig så mycket mamma. Det känns som han åldrats på bara några dagar nu. Men mamma jag lovade dig att jag skulle ta hand om pappa och det ska jag hålla, ska finnas här för han.
Men samtidigt så måste jag få lite ensam tid imellan åt med för att orka detta.
Mamma du fattas oss!!!!!!!
Lille S var så ledsen ikväll när han skulle lägga sig så det var knappt att jag fick han att gå in och lägga sig men satt och pratade med han tills han nästan sov. Livet kommer aldrig bli som innan, du var glädjen och tryggheten i denna familjen och nu är den borta med dig mamma.

Älskar dig saknar dig till månen och tillbaka!!!!

Pussar din dotter

Saknaden till dig mamma går inte att beskriva just nu det känns som den gör sönder mig inifrån…

Ska försöka få lite gjort här hemma idag ska ringa lite samtal och fylla i lite papper som jag inte gjort… Pappa ringde och väckte mig imorse och ville att vi ska gå igenom bouppteckningen men jag klarar inte detta idag så vi ska göra detta på Torsdag istället..
Tror att pappa blev lite stressad och sur på mig men jag kan inte göra mer än vad jag gör just nu, för jag känner att hela kroppen skriker att den inte orkar just nu..
Men samtidgt så får jag ta det lugnt med pappa med för han saknar dig så mycket mamma… Det är ju inte konstigt ni levde ju ihop i nästan 33 år… Jag är så orolig för min pappa samtidigt att han ska ramla ihop för han var ju inte frisk innan allt detta hände..
Men mamma jag lovar att jag ska ta hand om pappa men samtidigt så måste jag få vara ibland jag med.
Har ju lille S att ta hand om med och min sambo och lägenheten..
Känner bara en stor ångest för allt just nu,känns som jag inte räcker till för alla och allt…
Vet inte vad jag ska ta mig till längre…

Mamma jag älskar dig till månen och tillbaka …
Kramisar och en massa pussar din dotter